av David Unver
15 april, 2021

Så påverkar bankerna en krisande världsekonomi!

Världens centralbanker har de senaste tre decennierna spelat en viktig roll för tillståndet i den globala ekonomiska utvecklingen. Världens ekonomier, särskilt under tider av globala ekonomiska kriser, har i stor utsträckning varit beroende av olika stimulanser och stödpaket sjösatta av centralbanker för att inte riskera ekonomisk kollaps. Dess funktion har genom åren setts som en förutsättning för ett välfungerande ekonomiskt system och för ekonomisk tillväxt

Nästan alla ekonomier har en centralbank, vilken fungerar som det finansiella systemets bank. Den äldsta centralbanken grundades 1668 och det är Sveriges Riksbank. Även om centralbankers uppgifter i det politiska och ekonomiska systemet har varierat över tid, så är de huvudsakliga uppgifterna att säkerställa likviditet i form av sedlar och mynt, förvalta landets valuta och guldreserver, bedriva inflations- och penningpolitik så att pengar behåller sitt värde samt skapa pris- och ekonomisk stabilitet.

Styrräntan och den magiska gränsen 2 procent!

Centralbankers viktigaste penningpolitiska verktyg är styrräntan. I Sverige heter den reporänta, i USA kallas den för Fed Funds-ränta och i euroområdet för refiränta. Genom att höja eller sänka styrräntan regleras även andra räntor i ekonomin och kan därmed påverka den inhemska och globala efterfrågan. Styrräntan används för att justera ekonomin i syfte att främja tillväxt och hålla en hälsosam inflationstakt. Varje centralbank har inflationsmål för att skapa prisstabilitet och ge goda förutsättningar för en hållbar tillväxt. Sedan Riksbankens inflationsmål infördes 1993 har inflationen kommit ned på en låg nivå och varit mer stabil än tidigare år samtidigt som tillväxten i ekonomin i genomsnitt varit högre på decennier.

Flera centralbanker runt om i världen har ett inflationsmål på omkring två procent. Blir inflationen för hög påverkas ekonomin på ett negativt sätt. För låg inflation finns risk för deflation, det vill säga att prisnivån faller, vilket historiskt har inneburit stora problem i ekonomin. Ett inflationsmål på två procent har visat sig ge handlingsutrymme i lågkonjunkturer och godtycklig nivå historiskt.

I krisens spår går sedelpressarna varma

I takt med de senaste decenniernas finansiella kriser har centralbankerna vidtagit extrema och rekordstora åtgärder för att den ekonomiska tillväxten ska hamna i linje med dess inflationsmål. För att bemöta kriserna har politikerna öppnat de statsfinansiella kranarna samtidigt som centralbankerna har sänkt sina styrräntor till rekordlåga nivåer. Under finans- och eurokrisen stöttade centralbanker ekonomin mer än någonsin tidigare med minusräntor och tillgångsköp. Tillgångspriser sköt upp i höjden och vi såg bland annat en boom på bostads- och aktiemarknaden. Det ledde till ökade ekonomiska klyftor utan dess like.

Under pågående pandemikris ser vi samma mönster och centralbankernas och regeringars stimulanser har vuxit sig än större. I USA fick Biden-administrationen igenom ett stödpaket på hissnande 1 900 miljarder dollar, motsvarande 16 000 miljarder kronor. Totalt uppgår senaste årets finanspolitiska stimulanser i USA 25 procent av landets BNP. Som en jämförelse uppgår Sveriges coronastöd drygt 7 procent av BNP vilket är lägre än världssnittet. Den amerikanske presidenten är inte klar där, utan vill göra ytterligare satsningar för att komma ifrån krisen, öka sysselsättningen och bygga en starkare arbetsmarknad, så kallade ”Build Back better”, för svindlande 3 000 – 4 000 miljarder dollar.

Centralbankers sedelpressar går på rekordfart. Som exempel har närmare en fjärdedel av alla amerikanska dollar som skapats genom historien tryckts under fjolåret. På globalt plan har omkring 30 procent av alla utgivna sedlar tryckts under coronakrisen. Med de nya pengarna i omlopp har centralbankerna ökat sin balansräkning med mer än 450 procent medan världsekonomin endast vuxit med 45 procent. Detta har man gjort för att inte riskera ett totalt sammanbrott i världsekonomin. Normalt brukar nytryckta pengar generera inflation men under pandemikrisen har den lyst med sin frånvaro.

Stimulanspaketens bittra eftersmak

Bland de risker som kan uppstå med centralbankernas expansiva agerande är överhettning i världsekonomin med stigande inflation och kapacitetsbrist. Det kan leda till snabbt stigande räntor vilket riskerar ekonomin att åter hamna i en lågkonjunktur. Vi märker redan idag marknadens oro för en högre inflation samtidigt som det råder kraftig brist på exempelvis halvledare, vilket skapar stort gap mellan produktion och efterfrågan. En annan risk är att man bränner kapitalet på paket som känns tillfälliga och mer konsumtionsinriktat istället för att fokusera på nödvändiga infrastruktursatsningar runt om i världen som kan blomstra på längre sikt. Ekonomiernas statsskulder har ökat kraftigt under pandemin vilket försvårar hanteringen av nya kriser och framtida perioder av ekonomiska svårigheter. Kommande generationers ekonomiska tillstånd kan få ödesdigra konsekvenser om statsskulderna blir för stora att bära. Vidare är risken för höjda skatter på kort sikt överhängande stor när dessa skuldberg ska betalas av. Hushåll och företag kan komma att hålla hårdare i plånboken vilket hämmar den globala ekonomiska tillväxten – på nytt.

Oavsett utfall går det att konstatera att centralbankernas storskaliga experiment, med USA:s Federal Reserve i spetsen, kommer göra avtryck på såväl kort som på lång sikt. Huruvida de är positiva, negativa eller vilka konsekvenser dessa penningpolitiska åtgärder och gigantiska stimulanspaket kommer få är svårt och alldeles för tidigt att sia om. Centralbanker har mer eller mindre använt alla sina verktyg och slagit på hela instrumentbrädan för att komma ur denna kris.

Ur ett historiskt perspektiv har kriser gynnat de välbeställda och missgynnat de ekonomiskt mindre priviligierade. Börserna är på rekordhöga nivåer, bostadsmarknaden likaså och det har aldrig funnits mer pengar i omlopp som det gör nu – samtidigt som vi befinner oss i global ekonomisk kris. En sak är säker: Att äga tillgångar, till exempel sin bostad, och har ett kontinuerligt sparande på börsen är och kommer alltid ha varit det mest framgångsrika receptet för ekonomisk stabilitet och trygghet. För vem vet hur nästa kris kommer att hanteras av världens centralbanker?