Alla inlägg
av Ulf Ahrner
28 januari, 2022
För helåret 2021 noterade USA en inflation på 7,0 procent, den högsta på 40 år. Enligt Riksbanken motsvarade den svenska inflationen i december en årstakt på 4,1 procent, och i Tyskland var den 5,0 procent. Fast för helåret 2021 stannade den svenska inflationen faktiskt på 2,2 procent, vilket inte är det minsta anmärkningsvärt. Vad är egentligen hög inflation? Är det ett problem? Hur ska man agera?
Förr i tiden, alltså för så där 100 år sen, kunde inflationen vara väldigt hög vissa år. För att sedan helt kollapsa till negativ (deflation) andra år. Politikerna hade inga verktyg för att stävja de stora svängningarna i ekonomin, som kunde bero på krig, blockad, missväxt, pandemier eller vild spekulation i ny teknik. Under bra år hade de flesta mat, och under de dåliga var misären bland befolkningen påtaglig. Ja, det var verligheten för Sverige för 150 år sedan.
Lånen som blev räddaren i nöden – då och nu!
Den brittiske ekonomen John Meynard Keynes förändrade allt detta 1936 med sin bok ”The General Theory of Employment, Interest and Money”. Keynes föreslog att politikerna under dåliga år skulle hålla ekonomin i gång genom att låna till investeringar i tex infrastruktur och utförande av offentliga tjänster, som sjukvård. Detta gav den teoretiska bas som dåtidens politiker från arbetarrörelsen i bland annat Sverige behövde för att förverkliga sina visioner om ”Folkhemmet” – en kontinuerlig välfärd för alla.
Efter det har de flesta kriser hanterats på ungefär samma sätt. Staten tar lån under lågkonjunkturen för att köpa varor och tjänster som kompenserar för bortfallet i den privata efterfrågan, och i goda tider amorteras lånen med goda skatteintäkter. På detta sätt kunde misär och dåliga tider stävjas, tack för det Keynes!
Det finns dock några tillfällen då detta inte har räckt, tex Covid-pandemin 2020. Den kostade helt enkelt för mycket, se tidigare inlägg i bloggen.
Det här gjorde att inflationen steg drastiskt 2021
Det massiva pengatryckandet mellan 2009-2020 skapade ingen inflation, men 2021 steg den plötsligt till skyarna. Då måste vi såklart titta på vad det är som faktiskt har stigit så mycket i pris? Enligt SCB var det i december elpriser, kläder, transporter och grönsaker. Faktum är att det även fanns saker som gick ner i pris, så egentligen berodde hela inflationen i december på en enda sak: elpriset. Nedlagda kärnkraftverk och dåligt med regn och vind ledde till import av el, och på kontinenten har el länge varit mycket dyrare än i Sverige, så när vi måste importera blir det dyrt. Det finns ingen orsak att tro att det håller i sig till våren, så mest troligt är nog att Sverige även 2022 får en ”normal” inflation.
Men USA då, och Tyskland? Den höga inflationen just nu tillskrivs framför allt effekterna av stagnerade produktionskedjor till följd av Covid-pandemin. Strikta karantäner i Kina har lett till underskott på insatsvaror i de stora industriländernas produktion och därmed snabbt ökade priser för att efterfrågan överstigit utbudet. Det finns ingen anledning att tro att detta ska bestå när pandemin lagt sig och produktionen är i gång igen, även om det kan ta något år, eller ännu längre, innan all sand är borta ur kugghjulen.
Därför är pengar i madrassen en dålig strategi
Motsatsen till sand i kugghjulen är 2 procentmålet. Vid den inflationstakten håller sig ekonomin i gång. Det finns utrymme för sparränta. Det finns utrymme för löneökningar. Det finns incitament att investera och konsumera här och nu, hellre än nästa år när priserna är högre, men samtidigt ingen oro för att ens pengar ska tappa oroande mycket i köpkraft.
Fast på lång sikt innebär förstås även 2 procent i inflation att pengar i madrassen eller på sparkonto utan ränta tappar i värde. Sparar du till bostad, barnen, pension, eller bara förvaltar ditt kapital tills du vet vad du ska göra med det ska du alltid se till att hålla dina pengar investerade, till rätt risk förstås. Det är det Fundler hjälper till med.
*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
