Häromveckan presenterade regeringen idén att ”förstagångsköpare” (mer specifikt personer som inte ägt en bostad i Sverige på minst 10 år) ska kunna få ett ”startlån” för att komma in på bostadsmarknaden. Tanken är att det ska underlätta för framför allt ungdomar som inte haft chansen att hinna spara ihop till den insats på 15% som normalt krävs, att kunna köpa en bostad. Frågan är vilken nytta ett startlån gör och om det verkligen är starten in på bostadsmarknaden?
Det finns en hel del faktorer som spelar in i bostadsprisernas utveckling. Framför allt på kort sikt. Tillfälliga kriser, politiska stimulanser eller Riksbankens räntenycker påverkar hushållens tro på vart bostadspriserna ska ta vägen. På lång sikt kan man dock titta på den så kallade penningmängdens inverkan på priserna, som jag tidigare skrivit om här.

Därför påverkar inte räntorna bostadspriset
Om man tittar på de enorma uppgångarna i bostadspriserna de senaste 30 åren är det lätt att tro att vi skulle befinna oss i en bostadsprisbubbla. Den förklaring som brukar läggas fram är att räntorna blivit så mycket lägre, och att när de stiger igen kommer priserna gå ner. Men höjda räntor i sig påverkar faktiskt inte priserna så mycket. För att priserna ska falla 10% krävs en höjning av reporäntan omkring 2,5%, vilket får sägas vara väldigt mycket. Men räntan höjs ju bara när ekonomin kokar, och i en sådan miljö går priserna snarare – upp.

Vad har startlån för effekt på marknaden?
Jo, till att börja med innebär det att det blir lättare att låna pengar. Det vill säga att det kommer finnas mer pengar att tillgå, penningmängden ökar och då går alltså priserna – upp. Om priset går upp på tex kakor, så bakar bagerierna fler så att priset hålls konstant. Men antalet bostäder ökar ju inte särskilt snabbt, så samma människor ska fortsätta slåss om samma bostäder.
De som redan hade pengar innan startlån har nu alltså ännu mer pengar, och kommer fortsätta vinna budgivningarna – fast till ett ännu högre pris. De som redan har en bostad kommer kunna sälja dyrare, och har därmed ännu mer insats, så deras köpkraft går inte heller ner. Kvar står samma förstagångsköpare, som fortfarande inte har någon egen insats, med lång näsa, och fortfarande utan möjlighet att köpa bostad.
Kan det röra sig om taktiskt valfläsk?
Med stor sannolikhet skulle man kunna kategorisera idén med startlån som ett klassiskt valfläsk. Svårigheten för unga att skaffa bostad, efter decennier av usla förutsättningar för effektiv nyproduktion, brukar alltid användas som slagträ i valdebatterna. Förslaget ska se ut som en åtgärd, men kommer i själva verket leda till ännu högre bostadspriser. Det är bara ditt eget sparande, i rätt risk, i bra placeringar, som kan ta dig vidare i bostadskarriären.
*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.