Det nya året fick den svagaste börsinledningen på 14 år efter att risken ökade på aktiemarknaderna. De negativa rörelserna kom i spåren av en fortsatt inflationsoro, tilltagande åtstramning från världens centralbanker och en eskalerande geopolitisk osäkerhet mellan Ryssland och Ukraina. Världens ledande börsindex noterade breda nedgångar. Mest sjönk börserna i Norden, Ryssland, USA och Kina. De negativa impulserna överlappades av rapportperioden för fjolårets sista kvartal, som fått en positiv start.

Marknaden har en tendens att snabbt skifta fokus från ena osäkerhetsfaktorn till en annan, och dito för faktorer som påverkar börsen i positiv riktning. Covidvarianten Omikron fortsätter visserligen att spridas snabbt och påverka ekonomierna i form av nedstängningar och olika restriktioner, men hade begränsad effekt på januaribörsens utveckling. Nyhetsflödet dominerades i stället av centralbankernas alltmer aggressivare åtstramningar i syfte att dämpa inflationen. De bantar ned sina balansräkningar med pågående avvecklingar av sina stimulansprogram, vilket på sikt kommer minska likviditeten i marknaden. Amerikanska Fed lämnade räntan som väntat oförändrad men signalerade fler räntehöjningar än vad marknaden hade förväntat sig. I kombination med att risken för en rysk invasion i Ukraina stegrade under januari ökade volatiliteten på börserna.

Korrektionen på marknaden var inte oväntad

När en aktie eller index tappar 10 procent eller mer från sin tidigare toppnotering brukar det kallas för korrektion. Det är vad vi såg i januari när Stockholmsbörsens breda index, OMXSPI, sjönk med närmare 10 procent från rekordnoteringen månaden innan. Börsen har under flera år haft en ovanligt stark förmåga att på kort sikt skaka av sig orosmoln och blicka framåt – och vi behöver inte sträcka oss långt bak i historieböckerna för att hitta tydliga exempel. Börsåret 2021 översköljdes av tillräckligt många osäkerhetsfaktorer och negativa impulser för att sätta vilken ekonomi som helst i svår lågkonjunktur. Räddningen var (och fortfarande är) centralbankerna som dränkt marknaderna med likviditet. När de nu drar i handbromsen, minskar stimulanserna (räntorna är fortfarande historiskt låga och stimulanserna fortfarande stora) och på sikt låter marknaden klara sig på egen hand, hamnar investerarna i panik. Normalt är det bolagens förmåga att generera vinster och inte centralbankernas experiment, som ska styra börsens framtida riktning. Trots januaribörsen kraftiga nedgång befinner vi oss fortfarande på en nivå när börsen var upp med 21 procent under fjolåret.

Tillväxtbolagen får det tuffare framåt – ett trendskifte

De senaste åren har tillväxtbolagen triumferat de mer stabila bolagen. Det vill säga bolag som har mer förutsägbarbara vinster år efter år, solida kassor och som ofta är lågt värderade – även kallade värdebolag. Under fjolåret hade de tillväxtorienterade aktierna stark kursutveckling och tillhörde de största vinnarna på börsen. Bakom tillväxtaktieeuforin ligger den starka digitaliseringstrenden i kölvattnet av pandemin, låga räntor och högt risktagande bland investerarna. När marknaden nu gör sig redo för kommande räntehöjningar sätter det sitt tydliga spår – och vi kan se ett trendskifte i marknaden återvänder flödena till värdebolagen. Stigande räntor påverkar tillväxtaktiernas värderingar negativt, eftersom nuvarande prissättning på marknaden bygger på framtida vinster. En högre ränta pressar investerarnas riskvilja att betala för framtida intjäningar vilket alltså dämpar potentialen i tillväxtaktier. Samtidigt ökar finansieringskostnaderna för fortsatt produktutveckling och för bolag med en tydlig förvärvsstrategi inom tillväxtsegmentet.

Rapportsäsongen har inletts positivt men kursreaktionerna har varit blandade

Inkommande bokslutsrapporter visar att en majoritet av bolagen redovisade en ökad omsättning och vinst för fjolårets sista kvartal. En gemensam faktor som lyfts fram i rapporterna är utmaningarna med till exempel stigande frakt- och råvarukostnader, något som påverkade marginalerna. Tillväxten är fortsatt god men det är märkbart att leveransstörningar har påverkat bolagens förmåga att möta marknadens starka efterfrågan. Trots en inledningsvis bra rapportperiod har reaktionerna på rapportdagen varit relativt ljumma. Svaga sentiment bland investerarna och minskad riskvilja i januari är bland förklaringarna till att aktiekurserna inte belönats som de kanske har förtjänat.

Fundlers portföljer
Den svaga inledningen på börsåret påverkade portföljernas resultat för januari negativt men stod samtidigt emot turbulensen relativt väl. Samtliga portföljer utvecklades klart bättre än såväl Stockholmsbörsen som världsindex och jämförelsekorgarna på respektive risknivå. Portföljerna i det lägre risksegmentet klarade börsnedgången bäst. Portföljernas allokering mot sektorerna energi och finans stod pall i nedgången och utvecklades som helhet ovanför nollstrecket, medan största negativa bidragsgivare var teknik, hälsovård och konjunkturkänsligt.

Av Fundlers åtta portföljer har Smart Index Försiktig (-0,5%), Smart Index Stabil (-1,7%)och Real Vision (-1,9%)lägst risk. Deras räntebärande investeringar i företagsobligationer skyddade kapitalet mest under januari och utvecklades i snitt 0,8 procentenheter bättre sina jämförelsekorgar. Den relativt låga korrelationen till aktiemarknaden kunde därmed begränsa nedgången.

I det högre risksegmentet består vårt portföljutbud av Global Framtid (-4,9%), Smart Index Potential (-4,4%)och Hållbar Framtid (-3,6%). Trots svaga månadsresultat kan det jämföras med jämförelsekorgens utveckling på -6,0 procent och världsindex (MSCI World Index) på -5,3 procent. De underliggande innehaven i tillväxtmarknader klarade sig starkast och steg sammantaget med 0,6 procent, vilka också var största bidragsgivare för högriskportföljerna. Svagast gick det för allokeringen mot svenska småbolag som hade ett tufft januari efter en pågående rotation från tillväxt till värdebolag. Näst största negativa bidragsgivare var exponeringen mot underliggande teknikbolag. De globala tech-aktierna hade sammantaget den näst sämsta månaden sedan november 2008, efter att värderingskalkylerna kastades omkull när marknaden prisar in en högre ränta i närtid i slutet av kvartalet. En försvagad krona slog mot portföljernas valutaexponering och påverkade månadsresultatet negativt.

Fundler övriga portföljers månadsresultat (jämförelsekorgens utveckling inom parentes):

Smart Hedge	-2,1 %	(-4,5%)
Smart Index Tillväxt	-3,5 %	(-4,5%)

---

David Unver
Portföljförvaltare

*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Hos Fundler investeras dina pengar i fonder som är utvalda med omsorg för att du ska få så hög avkastning som möjligt utan att ta onödiga risker. Om investeringen sker i värdepapper som handlas i annan valuta än svenska kronor tillkommer en valutarisk.