Alla inlägg
av Ulf Ahrner
28 april, 2022
För drygt två månader sedan uttalade jag mig, likt många andra, om den tillfälliga inflationen som vi såg i december och januari. Ett par veckor senare vände Ryssland upp och ner på alla de förutsägelserna genom sin högst oväntade invasion av Ukraina. Dessa två länder står för en fjärdedel av den globala veteexporten, omkring hälften av den globala produktionen av konstgödsel, och därtill stora delar av den europeiska energiförsörjningen.
Världslägets konsekvenser på ekonomin
Kriget har stoppat veteodlandet i Ukraina, och sanktionerna och Rysslands motåtgärder mot dem medför ett enormt underskott av konstgödsel i hela världen. Detta kommer tveklöst innebära mycket kraftigt höjda matpriser i minst ett par år, även om kriget skulle få ett snabbt avslut. Utan akut hjälp kommer Afrika och stora delar av Sydostasien få se sig i en svältkatastrof. Detta kommer utnyttjas av Kina, som kommer använda sina enorma beredskapslager av mat för att köpa sig makt över råvaruproduktionen i dessa länder, och därigenom cementera de ökade insatsvarupriserna i västvärlden.
Ovanpå det tillämpar Kina fortsatt hårda restriktioner för att försöka hindra spridningen av Covid-19 i landet. Det innebär fortsatt trasiga produktionskedjor, med stora problem att leverera som följd. Det drabbar även västvärldens företag, som är beroende av delar från kinesiska underleverantörer. Bristen på nya varor driver upp priserna på begagnade, och till det kommer de ökade transportkostnaderna till följd av stigande energipriser.
Sammantaget råder alltså ett enormt ras i det globala utbudet, vilket leder till mycket kraftiga prisökningar på så gott som allting. Prisökningar utan samtidigt höjande av kvalitén kallas på ekonomispråk för inflation. Efter att i två decennier ha kämpat för att lyckas skapa en inflation överhuvudtaget måste nu världens centralbanker vända på klacken och istället snabbt börja bekämpa en skenande inflation.
Vad är egentligen inflation och hur påverkas vi av den nu?
Historiskt sett har inflationen oftast drivits av att det blivit högkonjunktur och brist på arbetskraft. Då har lönerna börjat öka för att företagen har svårt att hitta anställda, då måste de höja priserna. I det läget har Riksbanken kunnat höja räntan, vilket ökar sparandet och ränteutgifterna och minskar konsumtionen. Det gör att arbetslösheten stiger, så att lönerna slutar öka och på så vis kunde de hålla tillbaka inflationen.
Fast den här gången drivs alltså inte inflationen av löneökningar, utan av att utbudet på högst centrala varor, som mat och energi, har minskat kraftigt. Räntehöjningar kan inte minska efterfrågan på dessa varor, så effekten av det är lite oklar. Enligt Riksbankens egna modeller ska 1% höjning av räntan leda till ca 1% minskning av inflationen, men enligt tex ekonomiprofessorn Annika Alexius på Stockholms Universitet är effekten snarare en fjärdedel så stor.
Om inflationen är 6% och Riksbanken vill få ner den till 2% skulle de behöva höja räntan med 16%, vilket skulle ge en enorm arbetslöshet på hemmaplan. Det skulle ge helt nya problem att brottas med, och får nog sägas vara helt osannolikt. Nu är troligen en del av inflationen trots allt att betrakta som tillfällig, så den inflation Riksbanken i slutändan behöver bekämpa är snarare ett par procent. Enligt deras egen modell skulle det betyda ca 2% i styrränta, vilket kan översättas till ca 3,5-4% i rörliga bolåneräntor. Den nivån stöds av att bankernas snitträntor på längre bindningstider idag ligger kring den nivån.
Hur kommer politikerna agera nu?
Kraftigt höjda boräntor, samtidigt som priset på varor med oelastisk efterfrågan stiger, kommer närmast oundvikligen leda till recession, dvs lågkonjunktur och arbetslöshet. Det vill inte politikerna ska hända, och särskilt inte sittande regering, som kan få svårt att bli omvald i höst. Därför kommer vi få se valfläsk av sällan skådat slag den närmaste tiden. De började med direkta subventioner av både el- och bensinpriser, direkt ner i väljarnas fickor. Sen fortsatte de med förslaget om startlån, som jag tidigare har skrivit om här. En situation med stram penningpolitik och samtidigt expansiv finanspolitik på samma gång har vi nog aldrig sett förut, men en sak är säker – det kommer vara förödande för alla som sitter med sina pengar på konton med räntan långt mycket lägre än inflationen.
*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
