Alla inlägg
av Ulf Ahrner
20 oktober, 2022
Jag har länge tyckt det är oförståeligt att inte nationalekonomi är en obligatorisk kurs på alla gymnasieprogram. Vi får lära oss alla floder i Halland och att dissekera bläckfisk, men inte hur samhället vi ska leva hela vårt liv i faktiskt fungerar. Det är det jag försöker råda lite bot på i den här bloggen, och idag har turen kommit till det viktigaste vi har – tillväxt.
För bara 150 år sedan var Sverige ett av världens fattigaste länder (ja, faktiskt). Nästan 9 av 10 män var självförsörjande bönder eller drängar, 3 av 10 kvinnor dog unga i barnsäng och mer än vartannat barn dog av sjukdomar. Det var i snitt hungersnöd vart femte år och när ångbåtarna kom emigrerade 25% av befolkningen snabbt till Amerika, där misären bara var marginellt lindrigare.
Den globala tillväxten före den industriella revolutionen uppskattas ha varit 0,1% per år. Den första oljekällan borrades 1859 i Pennsylvania, USA, och resten är som man säger – historia.
Oljan innehåller enorma mängder energi per kilo, och kan lagras och fraktas och nyttjas på många olika sätt. Den lade grunden till förbränningsmotorn, som effektiviserat grävande, skogsbruk, byggande, transporter både lokalt med bilar och långväga med båt och flyg. Den lade också grunden för att värma våra hus utan att behöva hugga ner träd och riskera att sätta eld på våra hus. Listan kan göras oändlig – oljan skapade det moderna samhället.
Så vad är tillväxt, och vad leder den till?
Alla som har försökt gräva en grop i trädgården vet att det tar timmar att flytta några skottkärror jord. Med en grävmaskin tar samma sak några sekunder. Tillväxt mäts som ökning av ekonomins storlek, men det innebär att människan kan utföra mer arbete på samma tid, för att en maskin gör en stor del av jobbet. Med datorernas intåg har tillväxten kunnat accelerera ännu mer, och nästa steg är Artificiell Intelligens, som även kommer att kunna effektivisera kunskapsjobben. Det är vad som kommer driva tillväxten framöver.
En vanlig missuppfattning är att effektivisering skulle skapa arbetslöshet, men historien säger annorlunda. Jordens befolkning vid oljans inträde 1859 var 1,3 miljarder, varav omkring 90% jobbade heltid med att producera mat. Idag är befolkningen 7,5 miljarder, och i Sverige är bara 3% bönder. Trots det har vi tack och lov inte 97% arbetslöshet.
Det var tillväxten under 1900-talet som lyfte fattig bonddräng till den bilägande, tv-tittande och charterresande medelklass många tillhör idag. Utan tillväxt hade vi aldrig fått råd med vården som den ser ut idag, eller haft någon fritid, eller ens mat för dagen. När vi fick tid över från åkern kunde vi börja utbilda oss och forska, och med det kom jämlikheten, sociala reformer och internationell solidaritet. Inget av detta existerade på 1800-talet.
Vilka yrken som finns förändras när samhället gör det, och framförallt är det kvalitén som förbättras på alla tjänster vi förbrukar. Det närmaste halvseklet behöver vi förändra vår energiproduktion och effektivisera vår energianvändning bortom oljan. Det kommer kräva enorma investeringar (det är inte samma sak som kostnad) men kommer skapa jobb och tillväxt. För omställningen kommer kräva innovation, och det är vad som driver tillväxt.
Vad främjar innovation, och därmed tillväxt?
Olja och kärnkraft hade inte skapat tillväxt om de inte hade åtföljts av innovationer som innebar att man kunde utnyttja energin till något. Motorer, pumpar, flyg, el och datorer. Det finns idag omkring 5 miljoner patenterade uppfinningar i världen, och gud vet hur många mjukvaruinnovationer som kommit de sista 50 åren – till exempel fondroboten Fundler.
Innovation kräver kreativitet, genomförande, kapital och – energi (främst stabil tillgång till billig elektricitet, vilket framgått i höstens valdebatter). Relativt ny forskning visar på ett tydligt samband mellan kreativitet och kunskap. I korthet; en person som inte själv betraktar sig som kreativt lagd, men som har djup kunskap inom ett område, är mer kreativ i att hitta lösningar inom det området än en kreativt lagd person med ytliga kunskaper.
Om skolan fokuserar på kunskap får man ett kreativt samhälle. Det producerar innovation och därmed tillväxt. Finland har världens bästa skola, och är idag ett rikare land än Sverige.
Men idéer har i sig inget värde om de inte genomförs. Genomförande kräver tillgång till kvalificerad arbetskraft, och det kräver i sin tur – kunskap. Det kräver även att de som är kunniga stannar i Sverige, och inte söker sig utomlands för att få bättre villkor. Samma sak gäller tillgången på investeringsvilligt kapital i de idéer man vill förverkliga. Det kräver att de som tjänat pengar vill investera pengarna i andras företag i Sverige.
Det är alltså kunskapsnivån och tillgången till energi som avgör ett lands förmåga att skapa tillväxt och därmed har möjlighet att genomföra reformer. Tyvärr är dessa två saker direkt motstridiga. Reformer kostar, och minskar tillväxtkraften, men utan tillväxten finns inga pengar till några reformer. Det är ett vågspel där olika politiska åskådningar har olika syn på vad som är rätt balans. Men oavsett allt annat så är en sak klar – kunskap är grundstenen.
*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
