Det har under lång tid funnits en tilltagande oro bland investerare rörande USA:s ständigt växande statsskuld. Den är nu omkring 125% av BNP, och det finns inga som helst tecken på att den skulle minska i närtid. Det betyder att om den amerikanska räntan skulle höjas till 5 procent, så skulle bara räntekostnaderna utgöra en fjärdedel av alla skatteintäkter i USA. Frågan är hur långt kan statsskulden tillåtas växa, och om det finns anledning att befara att USA skulle kunna gå i konkurs?

Därför borde USD bara kosta 7 kronor

Första och andra världskrigen var en dyr läxa för mänskligheten. Förutom 100 miljoner döda resulterade de även i gigantiska statsskulder, bland annat i USA. Statsskulden blev lika hög som landets BNP och man ville samtidigt främja tillväxt utan att höja skatterna. Situationen känns igen. Då tog man till samma ”reptrick” som används för att just nu lindra de ekonomiska effekterna av Covid19-pandemin. Vi skrev mer om det här.

Trots att stora mängder pengar trycks, så lånar USA även stora summor varje dag. Det gör att statsskulden skjuter i höjden. Under mer normala förhållanden borde det ökande skuldberget, och utspädningen genom stora mängder nya pengar, göra att dollarn faller i värde. Men det har inte skett. Orsaken är framför allt att vi fortfarande befinner oss i en osäker värld. Visserligen med en avklingande pandemi, men ändå långt ifrån en normalt fungerande ekonomi.

Dollarn och Schweizerfrancen är historiskt sett de ”trygga” hamnarna när det stormar i ekonomin. Efterfrågan visar sig nu i dollarkursen. Enligt en uppskattning från välrenommerade Bloomberg är dollarn idag övervärderad med uppemot 20 procent mot Euron, Renminbin och andra världsvalutor. Översatt i svenska kronor borde alltså en dollar kosta omkring 7 kronor, i stället för de nära 9 som den ser ut att vara på väg mot just nu. Det får förstås även en stor effekt på riskerna att investera i den amerikanska aktiemarknaden, som vi skrivit om nyligen.

Finns det en risk att USA går samma väg som Grekland gjorde 2011?

Om räntorna stiger innan skuldernas andel av BNP har minskat, finns en oro över att USA och kanske även Italien och Spanien går samma öde till mötes som Grekland gjorde under Greklandskrisen. Rent matematiskt är det förstås möjligt. Om den allt högre inflationen som vi har börjat se under återhämtningen skulle visa sig vara permanent, kommer FED (USAs centralbank) behöva höja räntorna, och då ökar även räntorna på statsskulden. Blir betalningarna alltför stora så är det svårt att finansiera dem utan att låna ännu mer, och då är den onda spiralen igång.

Fast en sådan omställning tar tid. Statsskuldväxlar, namnet på de värdepapper som man får i utbyte när man lånar ut pengar till ett land, tex USA, ges ofta ut på långa löptider. Dom har också en fast ränta, så bara för att centralbanksräntan höjs betyder det inte att alla lån får höjd ränta. Det är samma princip som när du binder ditt bolån, fast i de här fallen är det vanligt att räntan är bunden i upp till 30 år.

Till dess får vi hoppas att reptricket har gjort sitt, och fått BNP att växa så mycket att skuldens del av BNP kommit ner till sundare nivåer. Och skulle det nu bli riktig kris så finns det en märklig sista utväg i USA – det så kallade Trillion Dollar Coin. Det är en laglig möjlighet för den amerikanska staten att trycka platinamynt med valfritt värde. Platinamynten används sedan för att återbetala skulderna till centralbanken, och stoppa dem i en låda i det allra djupaste valvet, tills Törnrosa vaknar.

---

*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Mer relaterad läsning

Dags att ta hem vinsten i globalfonder?

Det här påverkar börsen 2022, så bör du investera!

Vad du ska göra när börsen svänger?