av Ulf Ahrner
28 maj, 2021

De senaste åren har räntorna varit synnerligen låga. Vi har boräntor på 1-2 procent och ingen ränta alls på bankkontot. Många stater får till och med betalt för att låna pengar när statsobligationer ges ut till minusränta, bland annat Sverige. Den situation vi nu ser, började under kreditkrisen 2008 som kastade världen in i en lågkonjunktur. Lågkonjunkturen hann inte återhämta sig innan Covidkrisen 2020 slog undan benen för den igen.

Det klassiska knepet för utvecklade länder att stärka konjunkturen är att sänka räntorna. Det ger billigare lån, vilket gör att företag och privatpersoner passar på att konsumera dyra varor som fordon, maskiner, fastighetsrenoveringar. Staten kan samtidigt låna billigt till investeringar i till exempel infrastruktur. Allt detta skapar massor av jobb, och så börjar hjulen snurra fortare igen. Men den här gången har det inte varit tillräckligt.

Hur går det till när staten lånar pengar av sig själv?

Kreditkrisen och Covidkrisen har lämnat så djupa sår i ekonomin, så att inte ens nollränta kan få i gång köpkraften igen. Staterna har behövt låna mycket stora belopp för att kunna hålla både sina egna och många företags kostnader under armarna. Historiskt har lånen givits ut av till exempel pensionsfonder och andra länder, och logiken har varit att lånen betalas tillbaka genom höjda skatter när konjunkturen är stark igen.

Men den här gången är det annorlunda. Centralbankerna, tex Sveriges Riksbank, har försäkrat marknaden att de köper så mycket obligationer som krävs för att det ska finnas en närmast oändlig tillgång till pengar. Eftersom Riksbanken också är staten, betyder det att statskassan lånar pengar av sig själv, men hur går det till egentligen?

Kommer räntorna höjas snart?
Kommer räntorna att höjas snart? 3

Statskassan behöver fyllas på med 4 miljarder, så staten ger ut en obligation. Riksbanken startar datorn och skapar 4 miljarder nya kronor på sitt konto. För de pengarna köper Riksbanken obligationen, så att staten kan spendera dem.

Det betyder att det plötsligt finns mer pengar i omlopp än före obligationen gavs ut. Men värdet på de pengar som Riksbanken knappar in på sitt konto, måste komma någonstans ifrån. Vad som faktiskt händer är att de nya pengarnas värde skapas genom att värdet på alla andra svenska kronor som finns MINSKAR lika mycket. Lite knepigt men vi tar det med ett exempel.

Den svenska penningmängden är ca 4 000 miljarder kronor, så 4 nya miljarder minskar värdet på befintliga pengar med 4/4000 = 0,1 %. Om du har 100 000 kronor på banken så minskar de alltså i värde med 100 kronor, och vips kan staten spendera dina pengar utan att någonsin behöva betala tillbaka dem till dig. Det här reptricket späder ut värdet på alla pengar, tex på bankkonton, men även värdet på din framtida lön och pension.

Vem är den lycklige vinnaren?

De nytryckta pengarna pumpas ut i samhället i form av vinster i företagen och högre löner till de som har jobb. Men eftersom det finns en utbredd känsla av kriskänsla i samhället läggs pengarna på hög i stället för att spenderas. Nysparandet är högre än någonsin, och det gör att de priser som ökar, är priserna på aktier och bostäder. Äger du någon av dessa tillgångar tar du igen värdetappet på dina pengar, annars tillhör du de som betalar kalaset.

Målet är att inflationen ska vara omkring 2 procent per år, och 2019, strax före Covidkrisen, hade man precis börjat nå den nivån. Sedan dess har den varit mycket lägre, och nu i april 2021 var den ca 0,2 procent på en enda månad, motsvarande ca 2,5% per år. Tyvärr är det dock främst tillfälliga effekter som ligger bakom. Den underliggande inflationstakten beräknas vara omkring 1-1,5 procent, så det är alltså en bit kvar innan räntorna kan börja höjas igen.

Kommer räntorna höjas snart?
Inflationen under de senaste åren har varit allt annat än stabil, och det tar nog några år till innan centralbankerna har anledning att trycka ner den genom att höja räntorna. Klicka här en närmare titt på tabellen.

Fast när världen är vaccinerad och vi känner oss trygga med att spendera igen, lär inflationen stabilisera sig över 2 procent. Då kommer stödköpen av obligationer upphöra och räntan höjas. De amerikanska långräntorna har börjat krypa uppåt, och det visar att marknaden ser ett ljus långt bort i tunneln. Men före dess ska vi ta oss igenom svallvågorna av Covidkrisen. Tillfälliga åtgärder som lån och uppskjutna skatter ska betalas tillbaka, och då följer kanske fler konkurser.

Det kan alltså bli ett utdraget förlopp, så räkna inte med höjda räntor på ett bra tag framöver. Istället bör du se till att hålla dina pengar investerade, så att du tillhör vinnarna på pengatryckandet, istället för de som får betala notan. På Fundler är vår mission att försöka hjälpa så många som möjligt med den saken.