Kryptovalutor, eller inte kryptovalutor, det är frågan!

av Ulf Ahrner
24 juni, 2021

Uppdaterad: 31 maj, 2022

Redan i Internets barndom lanserades flera idéer till digitala valutor. Det vill säga pengar som skulle existera självständigt på Internet, utan inblandning av någon stat. Det var dock först 2009, i kölvattnet efter kreditkrisen, som en grupp programmerare under pseudonymen Sakatoshi Nakamoto lyckades lösa det så kallade dubbelspenderingsproblemet. Det möjliggjorde den första digitala valutan, Bitcoin.

Lösningen var vad som kommit att kallas blockkedjan – en teknik som gör det möjligt att lagra känslig data helt offentligt, istället för att behöva låsa in den i en central server som kan hackas. Genom att datan sprids på tusentals platser, som genom algoritmer gemensamt fastställer vilken version av databasen som är den senaste giltiga, är datan både säkrad och ohackbar på samma gång. Det är dock dyrt att upprätthålla blockkedjan, då det kräver mycket datakraft. För att betala för det tilldelas de servrar som deltar i arbetet belöningar i form av fler ”coins”.

Varför har priset på kryptovalutor rusat?

Efter en undanskymd tillvaro började Bitcoin 2011 uppmärksammas i medier, och sen gick det fort. Nu, 10 år senare, är värdet på en Bitcoin tiotusentals dollar och flera tusen andra så kallade ”kryptovalutor” har introducerats. En handfull av dem handlas till följd av intensiv spekulation på höga prisnivåer. Men, majoriteten lever en tynande tillvaro, med mindre skaror av spekulanter som hoppas på att pricka nästa vinnare. Det kryllar av forum, influencers och poddare som propagerar för kryptos kommande segertåg över världen. En effekt av att de traditionella valutorna späds ut genom centralbankernas intensiva pengatryckande som jag har bloggat om tidigare.

Krypto, eller inte krypto, det är frågan… — Brytningen av Bitcoin drar lika mycket energi som hela landet Norge, och produktionen av alla datorer till dessa ändlösa datacenters innebär givetvis också en enorm miljöpåverkan.

Frågan är förstås om det ligger något i dessa påståenden? Kommer valutor som dollar och kronor bli värdelösa och kryptovalutorna bli de nya betalmedlen? Vad är i så fall rätt pris på kryptovalutorna, och stämmer begräsningen på ca 21 miljoner Bitcoin? Kan begränsningen göra att valutan är mer jämförbar med digitalt guld än med en traditionell valuta, där tillgången är obegränsad, bara centralbanken tycker fler?

Är kryptovalutor den nya tidens pengar?

Pengar finns egentligen inte annat än som en föreställning i vårt kollektiva medvetande. De tillskrivs bara värde för att alla andra tycker likadant om dem. För att vi ska acceptera att få betalt i en valuta måste därför några grundläggande krav vara uppfyllda:

Den behöver accepteras som betalmedel av alla runtomkring oss, så att vi kan köpa något för pengarna.
Den behöver vara hyfsat värdestabil, så vi känner oss trygga med att lägga dem på hög några dagar/veckor/år tills vi behöver pengarna.
Den behöver vara smidig att använda, och det får givetvis inte finnas några begränsningar i antalet möjliga transaktioner.

Valutor utgivna av centralbanker i västvärlden uppfyller alla dessa villkor. Så är dock inte fallet för alla världens valutor, tex den ryska rubeln, som svänger kraftigt med oljepriset och som därför inte betros av rika ryssar (de har sina tillgångar i dollar istället). Om vi tittar på kryptovalutorna så uppfyller de faktiskt inte något av dessa krav, utan de är värdeinstabila, besvärliga att använda och accepteras som betalmedel på mycket få ställen. Den enda återkommande användningen är för transaktioner på svarta marknaden, och på grund av detta börjar nu allt fler länder inskränka användningen av kryptovalutor.

Kan man jämföra Bitcoin med guld?

Guld är en ändlig tillgång, åtminstone på den här planeten. Det finns knappt 200 000 ton guld tillgängligt, och varenda 3-åring på jorden vet att guld är värdefullt. Men precis som pengar har guld egentligen bara ett värde på grund av vår kollektiva uppfattning om dess värde. Guld går nämligen inte att ha till särskilt mycket annat än att bära omkring på det i form av smycken. Det används försvinnande små mängder inom elektronik och dekoration av palats, men majoriteten av allt guld i världen är egentligen bara – pengar.

Anhängarna av Bitcoin som ”digitalt guld” säger att eftersom Bitcoin är en begränsad resurs, med 21 miljoner som tak, så kommer de att fungera som guld det med. Men är Bitcoin verkligen ändliga? Nja, ändligheten är en del av det nu gällande regelverket för hur de som erbjuder datakraften för att hålla igång blockkedjan ska få betalt för sin insats, men de reglerna kan ändras! Det skedde tex 2018, då Bitcoinkedjan delades upp i Bitcoin SV och Bitcoin Cash, som båda nu lever vidare som två olika kryptovalutor. Vad händer när man inte kan skapa fler Bitcoin, så att ingen kan få betalt längre? Rimligtvis måste fler Bitcoin tillåtas, eller så går blockkedjan i graven, och alla Bitcoin blir värdelösa. Så nä, något guld är de inte.

Dollar vs Gold — I takt med att värdet på dollar utsätts för inflation stiger värdet på den ändliga tillgången guld. Det är även en säker hamn i kristider pga sin särställning i alla mänskliga kulturer.

Vikten av att investera i värde och inte pris!

Kryptovalutor är i grunden avsedda att fungera som värdebevarare, men de saknar de mekanismer som skulle krävas för att göra dem långsiktigt hållbara. Den energiåtgång som krävs för att hålla dem igång är inte ekonomiskt eller miljömässigt försvarbar. Det uppmärksammades inte minst genom Tesla-VD:n Elon Musk uttalande nyligen. Så krypto är ”tulpanlökar” – en nymodighet som lägger grunden för något nytt som kommer bli stort, men där värdet inte ligger i själva tillgången, utan i tillämpningen av den. Precis som tulpaner blev världens mest sålda blomma kommer blockkedjan som teknik lägga grunden till många nya tillämpningar, och skapa många framgångsrika företag.

Men värdet ligger i just tillämpningarna, inte i själva blockkedjan i sig. Det var precis samma missuppfattning som fanns runt de berömda tulpanlökarna i 1600-talets Holland. Det var företagen som odlade och sålde tulpaner som blev värda pengar, inte själva lökarna. Den hysteri som råder kring kryptovalutor just nu påminner även mycket om mina upplevelser av IT-bubblan kring millennieskiftet. Hobbyanalytiker som spådde att allting relaterat till ”det nya Internet” skulle explodera i värde lät precis som dagens kryptoförespråkare. Liksom då hör jag värderingsmodeller som bara kretsar kring pris, och inte kring värde. Under IT-bubblan blev det dessutom väldigt lätt att handla med aktier utan att behöva gå till banken, och på samma vis har kryptospekulation på senare tid gjorts tillgängligt för den breda allmänheten. Allting skriker bubbla och bubblan vet vi kan spricka, långsiktigt så är mitt tips: investera i fonder och sprid risken!