av Mohammed Salih
28 juli, 2022

Det är mycket prat i media och diverse expertuttalanden om både recession och lågkonjunkturs-risker. Faktum är att Sverige nog redan är inne i en teknisk recession, med två kvartal i rad av sjunkande BNP under årets första halvår. Själva ordet recession är liktydigt med nedgång eller avmattning. I nationalekonomisk mening innebär recession att det blir en avmattning av ett lands ekonomiska utveckling, alltså det vi ser just nu i Sverige och i stora delar av omvärlden.

Svensk BNP sjönk 0,8 procent under årets första kvartal från årets fjärde kvartal och SCB:s månadsvisa BNP-indikator har visat på sjunkande BNP även framåt. En av förklaringarna till den utveckling vi har sett är att den höga inflationen fortfarande äter upp hushållens köpkraft.

Några varningstecken på att ett land är på väg mot recession kan vara minskad BNP-tillväxt, stigande arbetslöshet och minskade investeringar.

Vad är en lågkonjunktur?

När efterfrågan på tjänster och varor i ett land successivt sjunker är landet på väg in i en lågkonjunktur. Företag får svårare att sälja sina varor och tjänster och därmed svårare att behålla sina anställda. Ökad arbetslöshet är således en naturlig följd av en lågkonjunktur. När människor inte arbetar minskar inkomsterna och möjligheterna till konsumtion. Eftersom den ekonomiska tillväxten kräver konsumtion, leder en lågkonjunktur till att den ekonomiska aktiviteten i landet minskar.

En lågkonjunktur är ett tydligt exempel på hur konsumtion och produktion är beroende av varandra och hur det ekonomiska maskineriet kräver bägge delar för att fungera. Ju fler som blir arbetslösa desto färre har råd att konsumera, vilket i slutändan leder till ökad arbetslöshet. På så sätt kan en negativ ekonomisk utveckling snabbt eskalera och påverka samhällsekonomin på alla plan.

Under en lågkonjunktur brukar prishöjningarna avta och ibland händer det till och med att priserna sjunker, vilket vi har sett i vissa butiker och kedjor då man har byggt upp alldeles för stora varulager som står och tickar pengar.

Prissänkningarna som sker till följd av en lågkonjunktur kallas för deflation. Om landets BNP sjunker under en längre tid på grund av lågkonjunkturen kallas det för recession (som nämnts ovan) och om nedgången blir väldigt kraftig eller långvarig kallas det för depression. I slutet av en lågkonjunktur brukar företag så smått börja producera nytt igen och behöver då också anställa personal. Det här beror främst på att efterfrågan aldrig helt försvinner och att företagens lager förr eller senare tar slut. Med en ökad produktion hos fler företag kan kurvan för konjunktur återigen börja peka uppåt.

När det kommer till längden av en lågkonjunktur kan den vara i allt från ett år upp till fem år. I vanliga fall återhämtar sig ekonomin på naturligt vis, vilket helt enkelt är den logiska utvecklingen av en lågkonjunktur såvida inte speciella omständigheter inträffar som hämmar återhämtningen.

Hur kan man tänka kring sitt sparande och sina investeringar när det kommer till lågkonjunktur?

Planering och framförhållning är alltid bra, oavsett vad det gäller. Ekonomi och pengar kan kännas jobbigt och tråkigt för många. Likväl är det oerhört viktigt att planera inför dessa eventuellt dåliga tider för att inte drabbas hårdare än nödvändigt.

Den som är väl förberedd klarar i stort sett alltid en kris bättre än den som inte förberett sig alls.

Det du kan göra är att både förbereda dig för en kommande lågkonjunktur och även förbättra dina ekonomiska förutsättningar och planera ditt sparande, betala av lån genom att höja amortering och se över de risker du har tagit på börsen och att du inte har pengar på börsmarknaden du behöver inom något år.

När det kommer till investeringstips är det såklart viktigt att fortsatt vara långsiktig, även i lågkonjunktur. Förr eller senare kommer konjunkturen att vända mot en högkonjunktur, och det är i dessa stunder som du kan skörda frukterna av dina långsiktiga investeringar som du gjort när det varit lågkonjunktur. Fortsätt därför med till exempel dina månatliga investeringar i fonder och aktier. Se till att sprida ut riskerna och kom alltid ihåg att ha rätt risk på rätt pengar.



*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.