av Ulf Ahrner
29 januari, 2021

Uppdaterad: 3 februari, 2021

Bland världens utvecklade länder sticker USA ut i väldigt många avseenden. Den amerikanska börsen står för cirka hälften av hela världens samlade börsvärde. Deras enorma hemmamarknad med 25 procent av jordens samlade konsumtionskraft i ett enda land, har varit grogrund för majoriteten av världens största företag och fortsätter föda nya teknikkunder i rasande takt. Ekonomin väntas de närmaste åren växa i storleksordningen dubbelt så mycket som Euro-området, och amerikanska centralbanken indikerar att de ska fortsätta expandera penningmängden (trycka ännu mera pengar) i flera år framöver. De måste ta vägen någonstans, och vi har sett vad den strategin har gjort med börsen i västländerna de senaste 12 åren.

Sverige är ett fantastiskt land i många avseenden, med den globala ledartröjan i frågor som jämställdhet, inkomstskillnader och miljöarbete. Men, vad många inte känner till är att även den svenska börsen faktiskt varit världens bästa börs sedan början av 1900-talet! Ett litet exportberoende land som vårt, kan dock inte göra en sådan resa utan en hel del svängningar. Och mycket riktigt har den svenska börsen högre risk (volatilitet) än den amerikanska, trots att den amerikanska börsen faktiskt gått starkare än den svenska under 2000-talet.

Avkastning totalt samt årligen för Sverige, USA respektive 50/50 sedan finanskrisen:

Sverge-USA

Källa: Morningstar

 

Det finns förstås de som är oroade för att skiftet från en mycket företagarvänlig republikansk president till en mer arbetstagarvänlig demokratisk riskerar att minska tillväxttakten, men faktum är att den amerikanska börsen de senaste åren huvudsakligen har vuxit i takt med den ökande penningmängden. De regleringsmässiga lättnader som har införts har samtidigt motats tillbaka av tex handelskriget med Kina och andra orosmoment som ifrågasättandet av Nato med mera. Saker som börsen inte alls tycker om och som nu väntas återgå till hur relationerna såg ut tidigare. Den nya presidenten vill även göra stora jobbsatsningar i miljösektorn, vilket är samma typ av tillväxtmotor som tex EU har som inriktning idag.

Summa summarum har man som svensk förmodligen inte velat vara utan en lagom andel USA i portföljen de sista åren, eftersom det både har sänkt risken och ökat avkastningen i förhållande till om man endast hade placerat här hemma. Det kan förstås hända att ”den trygga dollarn” försvagas när oron i världen försvinner efter Covid, men den effekten borde samtidigt mildras av att även börsen går bättre om riskerna faller. Tittar vi på det senaste decenniet har den amerikanska börsen dock trots detta överträffat den svenska i riskjusterad avkastning, trots att dollarn varierat mycket i värde under perioden.

Utifrån att USA fortsätter på i huvudsak samma expansiva linje som tidigare, och rentav diskuterar ännu mera politiska stödpaket i närtid, tror vi därmed fortsatt att USA är en marknad som man bör ha i portföljen. Med den nya presidentens starka fokus på både miljö och jämställdhet kan vi nog även vänta oss många nya spännande segment att investera i, men det återkommer vi med i ytterligare blogginlägg längre fram.

Avkastning jämfört med risk (std dev) för Sverige, USA repektive 50/50 sedan Fundlers start:

Sverige-USA-1

Källa: Morningstar