Alla inlägg
av Ulf Ahrner
13 april, 2023
Inflationen har rusat, och världens centralbanker tävlar i vem som kan höja räntan snabbast. Värdet på börsen och fastigheter faller snabbt, och folk drar åt svångremmen. En lågkonjunktur är snabbt analkande, och när den är här kommer priserna sluta öka, och inflationen falla. Detta har hänt många gånger förut, och givetvis finns det en ekonomisk teori för detta – den så kallade konjunkturcykeln.
Den ekonomiska tillväxten – drivkraften i välfärdsutvecklingen – går i vågor, och i takt med den går inflationen. Centralbankernas jobb är att släta ut vågrörelserna genom att styra räntan i samhället.
Den stora frågan är nu – som alltid – var i denna cykel vi just nu befinner oss? Det är ofta lätt att se i efterhand, men svårt när man är mitt i händelserna. Vi kan i alla fall konstatera att vi befann oss i en överhettning i slutet av 2021, påeldad av centralbankernas hejdlösa pengatryckande under Covid-pandemin.
Till sist ledde det till snabbt ökande inflation, som späddes på ytterligare av energioron som följde av kriget i Ukraina. Hela 2022 befann vi oss sannolikt i nedgångsfasen, där investerarna är oroliga för vad som ska hända och hur länge det ska pågå. Andra länder, bland dem Sverige, släpar som vanligt efter med uppemot ett år.
Den amerikanska inflationen toppade redan sommaren 2022, så USA befinner sig alltså troligen i reflationsfasen något halvår till. När inflationsbotten närmar sig går de in i återhämtningsfasen.
Till dess att man börjar skönja inflationsbotten kommer centralbanken fortsätta höja räntan. Trots att inflationen faller i USA har man alltså ännu inte börjat sänka räntan. Den här cykeln har historiskt oftast tagit omkring 1,5-2 år från dess att börsraset utlöstes. Om historien upprepar sig betyder det att börsbotten fortfarande ligger framför oss, någon gång under hösten 2024.
Under både IT-kraschen och finanskrisen steg inflationen snabbt, och strax före inflationstoppen började börserna rasa. De föll ca 1,5-2 år innan de vände uppåt, omkring inflationens botten. Det är när inflationen faller samtidigt som börsen som vi är i reflationsfasen, och den är inte slut än.
Det finns dock vissa tecken på att vi kanske inte får en så mycket djupare börs än vi redan sett. Bland annat är bolagsvärderingarna här i Sverige redan ganska nära sina historiska genomsnitt, och börsen ser alltså inte särskilt övervärderad ut. Det kan dock snabbt ändras om bolagens vinster börjar falla till följd av att konjunkturen försämras ännu mer. Då kommer även börsen falla snabbt igen.
Samma sak gäller inte alls den amerikanska börsen. I dåliga tider flyr kapitalet till den säkra hamnen dollarn, ofta genom att investeras i USA. Det gör att både den amerikanska valutan, och börsen, fortfarande ser påtagligt högt värderade ut. Även guldet har stigit kraftigt den sista tiden, vilket historiskt har förekommit nedgångsfaser.
Skillnaden mellan korta och långa statsobligationsräntor är en signifikant bottenindikator. Sett från vänster: oljekrisen 1979, lånkrisen 1990, it-kraschen 2000, finanskrisen 2008, och till höger; just nu.
Det är egentligen bara räntemarknadens inprisning av att räntorna borde vända nedåt snabbare än den amerikanska centralbanken säger i sina prognoser som tyder på att botten kan vara nådd. Fast den så kallade spreaden i diagrammet ovan kan såklart fortsätta nedåt ännu mer – som den tex gjorde under energikrisen 1979, längst till vänster. Som vanligt kan marknaden alltid överraska.
Slutsatsen måste ändå bli att det finns en påtaglig risk för fortsatt ökade räntor, åtminstone under något halvår ytterligare. Därefter bör vi kunna en snart bottnande inflation, och då kommer börserna påbörja en ny resa uppåt. Det är dock alltid närapå omöjligt att tajma börsens vändning, så om du ska in med större belopp på börsen just nu kan det vara smart att sätta in lite i taget under 6-9 månader.
*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Informationen häri utgör inte och ska inte uppfattas som investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Åsikterna som uttrycks i texten är artikelförfattarens egna, och representerar nödvändigtvis inte Fundler.
