Alla inlägg
av Mohammed Salih
30 juni, 2022
Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procentenheter till 0,75 procent och vi ska förvänta oss fler höjningar till hösten. En ny dubbelhöjning är att vänta redan i september och kanske kan till och med något extramöte sättas in om inflationen börjar klättra mot tvåsiffrigt.
Enligt riksbankslagen ska Riksbanken ”upprätthålla ett fast penningvärde”. Det gör Riksbanken genom att försöka hålla inflationen på en låg och stabil nivå, något som de inte lyckats med på senare tid. Inflationsmål fungerar som ett riktmärke för de inflationsförväntningar som finns i ekonomin. Riksbankens inflationsmål är att hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år.
Just nu ligger inflationen på cirka 7%. Något som Riksbanken räknar med att den ska göra hela 2022 och en bit in på 2023 för att sedan kommer ner till normala nivåer 2024.
Riksbanken har egentligen ett verktyg för att kontrollera och få ner inflationen och det är ju att höja räntan.
Men hur går en höjd ränta ihop med lägre inflation?
Jo, när inflation börjar ticka uppåt och skena i väg som den har gjort sker följande;
- Riksbanken höjer styrräntan.
- Det blir dyrare att låna, allt från bolån, billån och andra lån.
- Företagen och vi privatpersoner spenderar mindre för att kompensera för de ökade utgifterna, som framför allt beror på ökade räntekostandederna.
- Efterfrågan på varor och tjänster minskar för vi inte har lika mycket pengar att röra oss med.
- Företaget höjer priserna mer sällan eller rent av sänker priserna.
- Sjunkande priserna innebär lägre inflationstakt då efterfrågan inte är lika stort men utbudet består. Vilket i sin tur leder till att inflationen kommer ner.
De största förlorarna på dessa räntehöjningar är ju självfallet de som är högt belånade och inte bundit sina räntor redan utan har valt rörlig ränta. Den kommer spegla styrräntans uppgångar och det kommer bli dyrare med rörliga boräntor. Tåget har också gått för att låsa räntorna till ”rimliga” priser.
Sen är det tråkigt nog inte så jättemånga vinnare rent privatekonomiskt när det kommer till höjda räntor. Kanske kan man snegla på de som inte är belånade och vill komma in i bostadsmarknaden och har sparat pengar, där kan det bli lite lättare att komma in då bostadsrätter med största sannolikhet kommer gå ner i pris.
Kollar vi i stället på aktier som är de tillgångsslaget som brukar betraktas som mest riskfyllt när det kommer till börsen, så kommer det få en dämpande effekt på aktiemarknaden generellt. Pengarna flyttas alltså till mindre riskfyllda placeringar då skillnaden i avkastning mellan högriskplaceringar och lågriskplaceringar minskar.
De bolag och sektorer som brukar ta hårdast stryk av höjda räntor, som vi också sett, är framför allt tillväxtbolag som handlar på kassaflöden längre fram. Även fastighetssektorn som är tungt belånade. Kollar vi däremot på defensiva aktier och värdebolag så har de stått emot kraschen mycket bättre.
Räntefonder historiskt sett har visat sig vara en god investering i en miljö likt den vi har nu, även guld och andra råvaror kan agera krockkudde i dessa tider. Något som visat sig vara rätt drag inför 2022 då både olja, guld och nickel har utklassat börsen.
Allt faller återigen tillbaka till diversifiering, är man inte duktig nog för att välja ut sina egna bolag finns det fonder och framför allt Fundler som gör det åt dig. Både när det kommer till kvalitativa bolag och råvaruhedgen som vi nämnt.
*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
