av Mohammed Salih
15 september, 2022

Ett regeringsskifte är redan klart, men att bilda en ny regering kan bli en lång och omständlig process. Detta kan få börsen att bli orolig och inte riktigt veta vart den ska ta vägen, även om vi såg rusningar i många bolag som gynnas av en högerstyrd regering när valresultatet var fastställt.

Men vad blir egentligen de ekonomiska konsekvenserna av valresultatet och framförallt, hur påverkar valet din ekonomi?

Vad kan vi förvänta oss rent finanspolitiskt?

Man kan mest störst sannolikhet förvänta sig en expansiv finanspolitik framöver som bland annat ska hjälpa till med de höga energipriserna. Även om det hade blivit en vänsterstyrd regering hade man varit tvungna att bedriva en expansiv finanspolitik, för att hålla privatpersoner men också företag över vattenytan. Detta har också tydligt kommunicerats från båda sidorna.

Vad blir det för konsekvenser för våra plånböcker?

En tuff höst och vinter väntar. Det har vi redan blivit förvarnade kring. Skyhöga elpriser och högre bolåneräntor på bolån. Lägg därtill att livsmedel och drivmedel är rekorddyra. Politiker i alla läger vill i det här läget komma hushållen till undsättning, vissa partier mer än andra.

Vad gäller både elpriser, drivmedelspriser och pensioner är nästan alla partier faktiskt överens. Man vill lätta på bördan för svenska hushåll. Metoderna i hur man vill göra det, och vilken lösning som anses vara den bästa, skiljer sig åt. Elpriserna kommer att sänkas via högkostnadsskydd, sänkt skatt eller sänkta nätavgifter, beroende på utgång i valet och utfall i efterföljande förhandlingar. Samtliga partier i det blå blocket vill se över reduktionsplikten för bränsle. Reduktionsplikten innebär att man måste blanda i biodrivmedel i fossila drivmedel för att minska utsläppen, och detta ökar priset vid pump.



*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Investeringssparkonto, vad kan hända här?

Moderaterna själva vill sänka skatten, Liberalerna med Johan Pehrson i spetsen tar det ett steg längre och vill att de första 300 000 kronorna på ISK ska vara helt skattefria. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är inne på samma spår. Kristdemokraterna har i mångt och mycket samma inställning i frågan om ISK-skatten som övriga partier i alliansen. De har inte ännu presenterat något konkret förslag om att en viss summa av sparandet ska vara skattefritt men de vill också att ISK-skatten ska sänkas. I samma tongångar pratar Sverigedemokraterna, som också är för en sänkning av ISK-skatten. De har också, likt övriga högerpartier, varit kritiska till Socialdemokraternas tidigare förslag om att införa ett ISK-tak.

Amorteringskravet kommer högst troligt förändras

Amorteringskravet lär stryka med, på ett eller annat sätt. Moderaterna har föreslagit en paus av amorteringskravet och Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna förordar ett slopande av det skärpta kravet, det som infördes 2018 och som innebär att den som har både 70 procents belåningsgrad och en skuldkvot över 4,5 gånger den årliga bruttoinkomsten ska amortera tre procent av lånet årligen.

Pensionerna lär bli högre

Pensionerna vill en majoritet av partierna höja. Här är faktiskt M och S överens om att de vill ha en gas i systemet, vilket betyder att de vill dela upp överskottet för att öka pensionerna i goda tider på samma sätt som det finns en broms i sämre tider. Denna åtgärd vad gäller pensionerna hade man kunnat vänta sig oavsett utfall i valet, även om förslaget från partierna ser lite olika ut.

A-kassan, hur påverkas den?

Moderaterna och Liberalerna vill se ett ”bidragstak”, och med det menas att inkomsterna från bidrag aldrig ska bli större än de man kan få på att arbeta, ett omdiskuterat ämne på senare tid. Undantaget från den högra sidan är Sverigedemokraterna, som likt Vänsterpartiet vill se högre a-kassa. Här kan det bli hårda förhandlingar.

Inkomstskatten

Moderaterna vill sänka skatten på arbete via ett förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på låga och medelstora inkomster. Även Sverigedemokraterna säger sig vilja sänka skattetrycket, liksom Kristdemokraterna. Som också vill försäkra jobbskatteavdraget för arbetslösa, unga och nyanlända. Kristdemokraterna vill också höja brytpunkten för när man måste betala statlig inkomstskatt, och det vill även Liberalerna. Ett tydligt ställningstagande från högerblocket om att sänka inkomstskatten.

Oavsett vem som till slut får bilda regering så kommer det parlamentariska läget att vara osäkert ett tag framöver. Många frågor kommer kräva tuffa förhandlingar mellan partierna. Därför ska man inte ta allt som löften, snarare som ambitioner.

Valet kan påverka ekonomin – men nödvändigtvis inte börsen

Historiskt har börsen påverkats mer positivt av högerblocket då de ofta varit lite mer inriktade på den ekonomiska politiken och vänstern lite mer på den sociala politiken. Under 2000-talet har valen i Sverige inte påverkat börsen mycket då budgetarna närmat sig varandra mer och mer oavsett regeringsblock. Det är ekonomiskt ingen större skillnad längre mer än små justeringar kring vad man ska prioritera. Därför kommer det, över tid, inte ha en större påverkan på börsen. Kortsiktiga svängningar däremot kan förekomma, som alltid. Men över tid är det bolagets vinster som styr och en långsiktig placeringshorisont bör inte agera alldeles för mycket på detta besked.

Mer relaterad läsning:

Lafferkurvan – Grafen som sätter gränserna för skattesystemets utformning

Hur ekonomiskt jämlikt är Sverige egentligen nuförtiden?

Lutar Sverige mot en lågkonjuktur?


*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.