av Ulf Ahrner
21 januari, 2022

Vid första anblicken kan det just nu se ut som att börsen 2022 fått en dålig start. Men faktum är att börsen, trots senaste veckornas nedgångar, står på samma nivå som den gjorde veckan före jul. När den nya Covidvarianten Omicron rapporterades ge mycket milda symptom, fick världens börser ett glädjeskutt. Då passade många investerare på att sälja för att ta hem kortsiktiga vinster. Och den typen av rörelser blir allt vanligare, men vad påverkar den alltmer svängiga börsen?

Det finns ett relativt enkelt samband att lägga på minnet – ju högre förväntad avkastning, desto högre volatilitet. Dvs, ju mer marknaden förväntar sig att en tillgång ska öka över tid, desto mer kommer värdet svänga längs vägen. Om du investerar i ett bankkonto med noll procent i ränta så förväntar du dig att få tillbaka exakt samma summa när du tar ut dem, och därför svänger inte värdet alls. Om du investerar dem i en företagsobligationsfond räknar du kanske med 5 procent tillväxt per år, och då svänger den normalt inte mer än ca 10 procent per år. En aktiefond med 10 procent förväntad avkastning svänger ofta uppemot 30 procent per år, och aktier i ett enskilt bolag kan svänga precis hur mycket som helst.

Så snabba rörelser, upp eller ner, beror på att värdet av en nyhet överskattas. Den följs oftast av en ”rekyl” i motsatt riktning. Det illustreras i grafen nedan. Mellan den 20 december till 3 januari steg börsen med hela 8 procent på bara 7 börsdagar.

graf 1

Om vi sätter den snabba upp- och nedgången i förra grafen i ett längre perspektiv framstår den som ett ”hack i kurvan”. Börsen har haft liknande ras många gånger de senaste åren. Helt normalt alltså.

graf 2

De senaste åren har västvärldens centralbanker, som vi skrivit om flera gånger tidigare i den här bloggen, tävlat i vem som kan trycka ut mest nya pengar i ekonomin. USA är en exceptionell vinnare i det racet, men även svenska Riksbanken har låtit sedelpressarna gå varma. Pengarna måste ta vägen någonstans, och den platsen är det som brukar kallas reala tillgångar, alltså börs och fastigheter. Det är förklaringen till den sensationella uppgångsfas som nu pågått i över 12 år.

Det här sambandet har skapat en mycket hög förväntan på börsens utveckling i framtiden. Med hög förväntad avkastning är det många som vill placera pengar, och då blir det ett starkt ”köptryck” på börsen. När efterfrågan ökar, men utbudet av aktier att investera i är detsamma, går priserna upp. Ofta går de upp lite väl högt, och då finns det stora grupper investerare som passar på att sälja. När utbudet överstiger efterfrågan faller börsen tills investerarna tycker aktier är för billiga, och köper igen.

graf 3
Riksbanken fortsätter att trycka pengar, och högre penningmängd betyder över tid högre börs och bostadspriser. Grafen visar sambandet mellan börsen, penningmängden och bostadspriserna.

Så håller det på, och i takt med att förväntan på avkastning ökat med ökad penningmängd, har även volatiliteten gått upp. På 1990-talet betraktades en nedgång om 10% som en börskrasch, medan det idag är en rörelse som kan ske på en vecka utan att normalinvesteraren tar någon större notis om det. När centralbankerna nu aviserat minskat pengatryckande ska det bli intressant att se om även volatiliteten i marknaden går ner lite.

Du kan dock vara helt säker på att börsen kommer fortsätta svänga kraftigt även i framtiden, men på lång sikt kommer den fortsätta tjäna pengar åt dig som är rätt investerad. Det kan vara svårt att själv veta vilken risknivå man bör ha på sina placeringar, och det är bara en av många saker som både Fundler-appen och våra telefonrådgivare kan hjälpa dig med.


*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.