Alla inlägg
av David Unver
21 april, 2023
Globalfonder utgör idag drygt en tredjedel av det svenska fondsparandet och är den populäraste fondtypen i Sverige. Den allmänna uppfattningen är att man får en bred exponering mot världens aktiemarknader och en god riskspridning på köpet. Det är därför inte konstigt att rekommendationen ofta är att globalfonder ska utgöra basen i ett fondsparande. Men vad får man egentligen när man köper en globalfond?
De senaste 20 åren har den globala aktiemarknaden (världsindex MSCI World) haft en genomsnittlig årlig tillväxt på drygt 9 procent. En generellt hög riskaptit och en hjälpande hand från världens centralbanker har skapat ett behagligt klimat för aktiemarknaden och övriga risktillgångar. Starkt bidragande till den starka tillväxten är den amerikanska ekonomin, som utgör en väldigt stor del av världsekonomin. Den har sedan finanskrisen drivit uppgången och har vuxit sig så stor att USA-börserna utgör mer än två tredjedelar av det samlade värdet på de globala börserna.
Skrapar man mer på ytan är det framför allt de amerikanska tech-jättarna som har agerat draglok på världens marknader. Med deras gigantiska marknadsposition och svällande kassor har de slukat upp sina konkurrenter och vuxit sig ännu större i människornas vardag – och börsindex. De 10 största bolagen i USA utgör närmare 20 procent av världsindex, där enbart Apple, Microsoft och Amazon står för mer än hälften. Först på 15:e plats hamnar ett icke amerikanskt företag, schweiziska Nestlé – världens största mat- och dryckesföretag. Med ett börsvärde på 3 600 miljarder kronor har bolaget en vikt om 0,62 procent av världsindex.
Detta innebär att en bred majoritet av alla globala indexfonder som finns tillgängliga att köpa på svenska fondmarknaden har två tredjedelar av hela fondkapitalet exponerat mot en enda aktiemarknad, varav 10 procent mot endast tre (!) olika bolag.
Övervikten mot USA:s aktiemarknad betyder också att en global indexfond har en exponering på nära 70 procent mot dollar, vilket paradoxalt nog utgör en stor risk men också en trygghet för spararna. Amerikanska valutan ses ofta som en trygg hamn i oroliga börstider, något vi bland annat kunde se under fjolåret när börserna påverkades negativt av krig, inflation och högre räntor.
Men skulle den högt värderade amerikanska börsen sjunka och utvecklingen i dollarpriset från dagens höga nivåer falla, betyder det en dubbelsmäll för svenska globalfondsparare. Att investera i en globalfond ger alltså inte så bred riskspridning som man först kan tro, varken geografiskt eller valutamässigt. Sektorvikterna är däremot mer jämnfördelade. Techbolagen har på 20 år ökat från 13 till 21 procent, och därmed störst andel i index.
Vill man ha en bredare exponering i sitt sparande behöver man alltså komplettera sin befintliga globala indexfond med andra fonder som täcker andra marknader och valutor än USA och dollarn. Ett komplett alternativ till en globalfond är Fundlers egna Global Framtid.
Med den behåller man en relativt hög exponering mot USA men med ökat fokus på vår hemmamarknad Sverige och tillväxtmarknader, i bland annat Asien. Dessutom har Global Framtid sedan portföljstart gått starkare än världsindex – till en lägre risk.
*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Informationen häri utgör inte och ska inte uppfattas som investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Åsikterna som uttrycks i texten är artikelförfattarens egna, och representerar nödvändigtvis inte Fundler.
