Ha koll på detta under kommande period

Vi har en nervkittlande tid framför oss när det kommer till makroekonomiska faktorer och hur bolagsrapporterna kommer att komma in i jämförelse med marknadens och analytikernas förväntningar. Hösten 2022 men även början av 2023 kommer bli en viktig period som sätter ton för kommande börsperioder. Även om börsen ständigt är framåtblickande kommer vi behöva kolla på ett par makroekonomiska faktorer som kan påverka utfallet på kort sikt.

Världsläget just nu

På allas läppar finns inflationen och den har onekligen fortsatt överraska på uppsidan, vi har nu en inflation världen över som inte har skådats på decennier. Centralbankerna har, med tanke på den höga inflationen, svarat med snabba räntehöjningar som har lamslagit den globala ekonomin och därmed också tillväxtutsikterna. Utöver det har vi i Sverige en ny regeringsbildning som måste balansera sin ekonomipolitik så att den inte krockar med Riksbankens mål om att få prisstabilitet.

Även arbetslösheten börjar nu klättra successivt på grund av att investeringssuget från företag avtar då konsumenternas efterfråga har sjunkit i rekordfart. Ser vi till prognoserna som Swedbank har gjort kommer arbetslösheten i Sverige klättra uppemot 7,5 – 7,6 % under 2023, en ökning med cirka 1 procentenhet från 2022.

Om man slår ihop alla komponenter ovan kan man prognosticera att många ekonomier i världen kommer att tappa styrfart. Prognoserna är att även Sveriges BNP börjar sjunka och att en lågkonjunktur är omöjligt att undvika. Men hur djup lågkonjunkturen blir är svårare att säga då man räknar med att centralbankerna (med tanke på att tillväxten kommer mattas av och inflationen kommer komma ned på grund av lägre efterfrågan) kommer sluta med sina räntehöjningar redan i slutet av 2023.

Vad bör man ha koll på inför börshösten 2022 och vidare under 2023?

Inflationen

Marknaden hoppas att vi nu passerat inflationstoppen och att vi kommer få se en inbromsad inflationstakt framöver. Om vi istället skulle få se en acceleration av inflationen igen så skulle det troligtvis bidra till än mer stökig marknad med stora svängningar. Men trots att mycket pekar på att inflationen kommer att sjunka, exempelvis att leveranskedjeproblemen lättas, förblir pristrycket utdraget. I september minskade KPI med mindre än väntat, till 8,2 procent, medan KPI exklusive livsmedel och energi ökade till den högsta nivån på 40 år, 6,6 procent. KPI är indexet som visar hur mycket det kostar att leva i Sverige och hur denna kostnad har utvecklats över tid. Målet för Riksbankens penningpolitik är att inflationen ska vara 2 procent.

Centralbankerna

Hur centralbankerna väljer att agera framåt och vad de kommunicerar är något som kommer vara viktigt för börshösten men även för vintern och nästkommande år. De korta marknadsräntorna kommer troligtvis fortsätta öka men recessionsoro och en vikande konjunktur har redan satt press på långräntorna. Frågan nu är hur mycket de kan höja räntorna utan att knäcka ekonomin totalt. Skulle de inte få ner inflationen med räntehöjningarna är risken stor att de sätter de större ekonomierna in i stagflation. Ett konjunkturläge i ekonomin som kännetecknas av låg tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation, ett katastrofalt läge för börsen.

Kriget

En ljusning eller lösning i konflikten skulle addera riskvilja i marknaden samtidigt som en försämring naturligtvis skulle leda till det omvända. På det här temat kan det nog vara på sin plats att notera den ökade geopolitiska spänningen mellan USA och Kina avseende önationen Taiwan.

Kriget i Ukraina har bidragit till energikrisen i Europa har spätts på ytterligare, även om Sverige är skonade är motorn i europeisk ekonomi, Tyskland i ett mer utsatt läge som kan få konsekvenser på hela Europa. Enligt energiorganisationen Ember har kärnkraftsproduktionen minskat med närmare 75 TWH mellan mars och september 2022, jämfört med samma månader 2021. Delvis beror den lägre produktionen på sommarens värmeböljor som har lett till torka och att flodvatten varit för varmt för att kyla kärnkraftverk i framför allt Frankrike. Vilket har bidragit till att kärnkraftverk fått dra ner på produktionen eller stoppas. Dessutom har underhåll som skjutits upp under pandemin lett till stora stopp i Frankrike, och i Sverige har det årliga underhållet förlängts vilket också bidrar till nedgången. Tillsammans har bidragit till att vi fått högre energipriser i alla led och skulle det fortsätta kan det spä på inflationen ännu mer då producentpriserna fortsatt ligger högre än vad inflationen på till exempel livsmedel är idag.

Rapportsäsongen för Q3 och Q4

Än så länge har bolagen varit skickliga på att navigera i en annars svårtolkad börsterräng. Många viktiga rapporter har kommit in enligt förväntan och vissa har till och med kommit med omvända vinstvarningar, även om vi hittar vissa industri- och verkstadsbolag som känner av avmattningen. Tuffast har bolag haft det med direktexponering mot konsumenter, i segmentet sällanköpsvaror. Där har vinstvarningarna rasslat in, men det var förväntat och har inte påverkar marknaden i stort särskilt mycket.

Hushållen och reallönerna

Kanske det viktigaste att hålla koll på?  Hushållen känner av den försämrade köpkraften, med bland annat sjunkande reallönen och en börs som har fallit kraftigt. Höga skulder bland hushållen och vissa företag, samtidigt som majoriteten har lån med rörliga räntor, innebär att ränteutgifterna nu stiger snabbt. För hushållen innebär detta att utrymmet för övrig konsumtion är betydligt mindre i dag än för bara några månader sedan.

---

---

*Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.